|
Nr 03: Adoptivbarnen och skolan. (1994)
|
 |
Duplikatet innehåller fyra intervjuer som Sveriges adoptionsnämnd NIA publicerade i sin informationstidning 1991. Här berättar en lärare, psykiater, språkforskare och en adopterad ungdom om adoptivbarnens skolgång. (14 s.), |
|
| |
|
Nr 05: Adopterades sorg. Reaktioner på förlusten av biologiska föräldrar (1997)
|
 |
I artikeln skriven av Karin Luther konstateras bl.a. att få adopterade har konkreta fästpunkter till förlusten av sina biologiska föräldrar. Trots det följer sorg och längtan dem på ett eller annat sätt genom livet. Saken behandlas både från de adopterades och deras adoptivföräldrars synvinklar. (17 s.), |
|
| |
|
Nr 06: Bli adoptivfamilj - om tillit och samhörighet (1999).
|
 |
Gunilla Andersson vill genom denna publikation förbereda adoptivföräldrar för kommande uppgifter. Hur skall föräldrarna agera för att barnet skall känna tillit till dem? Hur kan de undvika de fel som föräldrar till internationellt adopterade barn ofta gör? (14 s.), |
|
| |
|
Nr 07: 9–12 åriga adoptivbarn i familj och skola (1999).
|
 |
Gunilla Anderssons artikeln behandlar 9-12 åringar och de i anslutning till dessa åldrar viktiga teman: kunskap och förståelse. (20 s.) , |
|
| |
|
Nr 08: Att byta liv - adoptivbarnets behov och möjligheter (1999).
|
 |
Amalia Carlins och Monica Dalens skrift skildrar adoptivbarnets utveckling och är ämnad åt de personer som vill förstå adoptivbarns bakgrund och livssituation. (19 s.), |
|
| |
|
Nr 09: Vit som norm - ursprung, adoption, identitet (1999).
|
 |
Lene Christensen Kammis artikel behandlar vad som är betydelsefullt i familj och samhälle för att den adopterade skall utveckla en stark och livsbejakande identitet. (15 s.), |
|
| |
|
Nr 10: Adoptivbarn berättar.
|
 |
I Ingert Nilssons skrift berättar adopterade 5-10 åriga barn den egna versionen om födseln, barnhemsvistelsen och om när föräldrarna kom för att hämta hem dem. (15 s.), |
|
| |
|
Nr 11: Tonårstiden i adoptivfamiljen (2001).
|
 |
Skriften av gunilla Andersson och Ingegerd Brofalk behandlar frågor som både den adopterade unga och deras föräldrar kommer att bli aktuella under tonårstiden. (20 s.), |
|
| |
|
Nr 12: Adoptivbarn blir vuxna. (2001).
|
 |
Gunn Moser har forskat om adopterade i utbildninig och arbetsliv. Hon redogör i den här skriften för sina forskningsresuktat. (16 s.), |
|
| |
|
Nr 13: Resan tillbaka - att som adopterad besöka sitt ursprungsland (2001).
|
 |
Rolf Rybäck. För internationellt adopterade är resan tillbaka till ursprungslandet en mucket speciellt resa - en resa som inte får bli fel. Det är därför viktigt att den planeras väl. Denna skrift ger stöd och användbara, konkreta råd vid förberedelsen. (19 s.), |
|
| |
|
Nr 14: Hur möter adoptivbarnet skolan - och skolan adoptivbarnet? (2003).
|
 |
Skolan är i många år en stor del av barnens och deras föräldrars liv. Adoptivbarnets bakgrund kan ibland medföra problem när det gäller inlärning och växelverkan. Man kan använda Lars von Lieths publikation som karta och kompass för att kunna förstå barnets svårigheter och för att finna metoder att hjälpa barnet. (15 s.), |
|
| |
|
Nr 15: Att bli familj till en 6-åring - om att adoptera ett äldre barn (2003).
|
 |
Adoption av äldre barn är ofta ett hett samtalsämne. Är det svårare - och hur mycket svårare - att bli adopterad i 6-årsåldern än i spädbarnsåldern? Hur mycket svårare är det att bli adoptivförälder till ett äldre barn? För adoptivföräldrarna är adoption ett äventyr som vänder upp och ner på ofta mycket djuprotade uppfattningar om familjelivet. Den som deltar i äventyret får fundera på frågan som Lotta Bjurel i sin text ställer: Klarar jag av att leva i en likadan oviss och osäker värld som mitt blivande adoptivbarn kommer att leva i? (20 s.), |
|
| |
|
Nr 16: Adoptivbarns hälsa och utveckling före och efter adoptionen (2003).
|
 |
Vid adoptionen har förldrarna många obesvarade frågor om barnets hälsa och bakgrund. En viktig del av förberedningen av föräldrarna är att informera dem om de hälsorisker som deras adoptivbarn som kommer från u-länder kan har varit utsatta för. Publikationen av Lemm A Proos ger information om hälsorisker och saker som det är bra att fundera på under adoptionsprocessen och även när barnet anländer hem. (13 s.), |
|
| |
|
Nr 17: Hur får man ett språk? Om adoptivbarns språkutveckling (2004).
|
 |
Christina Lagergren. (19 s.), |
|
| |
|
Nr 18: Familjer med både adopterade och biologiska barn (2006)
|
 |
Eleonore Park-Edström undrar är kärlek tjockare än blod. Barn behöver föräldrar som behöver barn som behöver... Vilka barn? Vilka föräldrar? Och i adoptivfamiljen finns frågan: Hade Manuel haft det bättre i sitt ursprungsland eller hos familjen på andra sidan vägen än han fick det hos just oss? En fråga vi aldrig för svar på. (36 s.) |
|
| |
|
Nr 19: Att adoptera som ensamstående (2003)
|
 |
Ensamstående adoptivföräldrar är idag ingen liten grupp. Det är ofta starka, välmotiverade kvinnos som känner att de har mycket att ge ett barn även om de inte har en man vid sin sida. Men det är ändå en speciell situation för både mor och barn att stå utan en make och pappa i det dagliga samspelet och i livets alla svängninger av glädje, sorg och bekymmer. Den här skriften försöker ta upp det som utmärker den familjekonstellationen samtidigt som den visar på vad som är gemensamt för ala adoptivfamiljer. (s. 27) |
|
| |
|
Nr 20: Barnbarn genom adoption (2003)
|
 |
"Barnbarn är livets efterrätt". När man får barnbarn genom adoption ställs man mitt i sin stora glädje också inför de speciella frågor och funderingar som hänger ihop med begreppet adoption. Den här skriften riktar sig till blivande far- och morföräldrar till adoptivbarn, dvs den äldre generationen som är en så viktig del av barnens liv. (s. 31) |
|
| |
|
Nr 21: Barn i behov av speciella föräldrar (2008).
|
 |
"Vem vill bli familj med mig?" Det finns fortfarande många barn i världen som har anledning att fråga sig det. Och vem vill och kan bli en bra familj till något av de barn vi idag kallar sn-barn? Det är det den här skriften handlar om. (s. 39) |
|
| |
